CIVILSAMHÄLLET HAR LÄMNAT IN PARALLELLRAPPORT TILL FN:S RÅD FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I början av 2025 är det ännu en gång dags för Sverige att granskas i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Processen heter Universal Periodic Review (UPR) och genomförs vart femte år, där samtliga medlemstater i FN ges möjlighet att lämna synpunkter på hur Sverige efterlever de mänskliga rättigheterna. Dessa synpunkter sammanställs sedan tematiskt och lämnas från FN:s råd

HÖGSTA DOMSTOLEN KLARGÖR: Uteblivet stöd i skolan är diskriminering! Förra veckan meddelade Högsta domstolen att en skola som inte möjliggjort anpassat stöd för en elev har brutit mot diskrimineringslagen. Det är mycket ovanligt att diskrimineringsärenden tas upp av HD, och ännu mer ovanligt att det rör barns rätt till stöd. Målet har drivits av vår systerorganisation, Malmö mot diskriminering, som säger att det är positivt att Högsta domstolen särskilt

Vår ordförande, Isabel Jansson, firar 10 år hos oss! Vi är så tacksamma för ditt engagemang och den tid du lagt ner på oss. Varför valde du att engagera dig i Humanitas? - Mitt engagemang i Humanitas sträcker sig väldigt långt tillbaka. I början visste jag egentligen inte speciellt mycket om föreningen utan det var en slump att jag kom i kontakt med föreningen. Men inledningsvis var det mitt engagemang

I början av februari i år publicerade Jennifer Yngveson en kandidatuppsats inom mänskliga rättigheter om barns rätt till delaktighet på Barnahus i Eskilstuna. Barnahus i Eskilstuna är en verksamhet med syfte att på ett barnanpassat sätt utföra barnförhör med barn som misstänks utsatts för våld. Samverkan sker mellan socialtjänsten i Eskilstuna och Strängnäs, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten i Eskilstuna och Region Sörmland. Barnkonventionens artikel 12 om barns rätt till delaktighet är

Diskrimineringsbyrån Humanitas har tillsammans med 20 andra civilsamhällesorganisationer skrivit om Sveriges bristfälliga genomförande av mänskliga rättigheter. Texten finns i sin helhet nedan, eller att läsa här. Senaste månaderna har Sverige granskats i två FN-kommittéer: den för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ESK, och den för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. ESK-konventionen slår fast bland annat rätten till hälsa, utbildning, arbete och en skälig levnadsstandard. I granskningen har regeringen, civilsamhället,

FN:s kommittéer för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning har kommit med sina respektive rekommendationer till Sverige.   Under februari granskades Sveriges åtaganden för främjandet av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK) av FN. Diskrimineringsbyrån Humanitas var med i framtagandet av civilsamhällets parallellrapport till kommittén. Rekommendationerna till Sverige har kommit, och tar fasta på följande: Kommittén riktar kritik mot att konsekvenser för den samiska

Diskrimineringsbyrån Humanitas har haft årsmöte och valde en ny styrelse! Vår nya styrelse består av Isabel Jansson (ordförande, omval), Anita Pettersson (omval), Josefin Alm (omval), Daniel Gamboa Esquivel (omval), Chouchou Irambona (omval), Jenny Dunberg (nyval), Magnus Uhlin (nyval). Vi tackade av Sara Molander och Leif Thorstensson, som båda avgick från styrelsen efter många års engagemang. Stort tack riktar vi än en gång till våra avgående ledamöter, och hälsar våra

Diskrimineringsbyrån Humanitas har tillsammans med 14 antidiskrimineringsbyråer skrivit om riskerna med kortare remissrundor och snabbutredningar. Kortare remissrundor gör inte bara att processen att stifta lagar blir mindre demokratisk, det kan också få både långtgående och ödesdigra konsekvenser för såväl den som drabbas som för samhället i stort. Detta då det resulterar i otydliga lagar med oförutsedda utfall. I slutändan riskerar vi att stifta bristfälliga lagar och att avskaffa rättigheter

Diskrimineringsbyrån Humanitas har tillsammans med femton andra antidiskrimineringsbyråer larmat om omfattande diskriminering i landets skolor. Texten i sin helhet finns nedan, länk till artikeln finns här. Om föräldrar struntar i skolplikten och förhindrar sina barns skolgång kan de straffas eller få sina barn omhändertagna. Om skolor förvägrar barn den utbildning de har rätt till händer däremot ingenting. Det finns i Sverige i dag ett allvarligt systemfel där skolor ger

Pressmeddelande FLER ANMÄLNINGAR OM BRISTANDE TILLGÄNGLIGHET I SKOLAN Funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet fortsätter vara de vanligaste grunderna till diskriminering i Södermanland och Västmanland, där antalet ärenden ökar. Det visar en årsrapport från Diskrimineringsbyrån Humanitas. Sedan 2020 har antalet rapporterade fall av diskriminering relaterade till funktionsnedsättning ökat markant, en utveckling som även bekräftas av landets övriga antidiskrimineringsbyråer som tillsammans tar emot hundratals liknande fall. Likaså har Diskrimineringsombudsmannen sett en tredubbling