FN:s kommittéer för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning har kommit med sina respektive rekommendationer till Sverige.

 

Under februari granskades Sveriges åtaganden för främjandet av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK) av FN. Diskrimineringsbyrån Humanitas var med i framtagandet av civilsamhällets parallellrapport till kommittén. Rekommendationerna till Sverige har kommit, och tar fasta på följande:

  • Kommittén riktar kritik mot att konsekvenser för den samiska befolkningen inte tagits höjd för i de klimatsatsningar som görs för att nå målet om noll-utsläpp. De rekommenderar delaktighet för samiska grupper så att ett helhetsgrepp tas för klimatomställningen.
  • Sverige uppmuntras a fortsätta stötta Sametinget, samisk delaktighet och sanningskommissionen för samer.
  • De rekommenderar att Sverige garanterar samma tillgång till grundläggande rättigheter för papperslösa, särskilt barn och unga, inklusive hälso- och sjukvård och utbildning.
  • De rekommenderar att diskrimineringslagen utvidgas så att socioekonomisk status och politisk åskådning omfattas. Vidare vill de att myndigheter eller det offentliga kan klassas som utövare av diskriminering, särskilt avseende poliser.
  • D rekommenderar ytterligare arbete mot afrofobi på arbetsmarknaden.
  • Kommittén uttrycker oro för att utnyttjande av arbetskraft ökar, särskilt avseende migrantarbetare och asylsökande inom bygg, lantbruk och städning.
  • Det riktas kritik mot att den dagliga ersättningen för asylsökanden stått still sen 1994, och att allt fler hamnar under den nationella gränsen för fattigdom. Särskild oro lyfts för att ensamstående kvinnor och invandrare får en sämre levnadsstandard.
  • Rekommenderar ytterligare insatser för att motverka hemlöshet.
  • Rekommenderar att bruk av narkotika avkriminaliseras.
  • Rekommenderar att stärka rätten till utbildning genom att ge Skolinspektionen större mandat att förebygga, bevaka och belysa diskriminering, trakasserier och hatbrott i skolan. De vill även att det vidtas åtgärder för att få in fler kvinnor i vissa områden av högre utbildning.
  • Rekommenderar att Sverige intensifierar arbetet med att främja kulturbevaring, med särskilt fokus på minoritetsgruppers rätt till egen kultur, samt att det genomförs kampanjer för att öka kunskapen om kulturbevarande.
  • Kommittén lyfter även vikten av digital närvaro och digital kompetens bland utsatta grupper, inklusive äldre, personer med funktionsnedsättning och människor på lands- och glesbygd.

Alla rekommendationer finns här: Rekommendationer ESK

FN:s övervakningskommitté för funktionsrättskonventionen (CRPD) granskade Sverige i mars. Även där bidrog Humanitas till civilsamhällets parallellrapport. Deras rekommendationer har kommit, och utgår från följande (i urval):

  • Kommittén kritiserar bristen på uppgifter om hatbrott mot personer med funktionsnedsättning, samt att inte alla personer som är blinda eller synskadade har rätt till stöd enligt LSS. De rekommenderar Sverige att ändra sin lagstiftning om hatbrott samt öka tillhandahållandet av stöd enligt LSS.
  • Generellt ser de en brist på intersektionalitet i såväl lagstiftning som strategiskt arbete för att främja rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
  • Lyfter oro för att barn med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering på flera grunder, bland annat gällande utbildning, tillgång till socialtjänst och personlig assistans, institutionalisering samt vår och övergrepp på institutioner.
  • Kommittén menar att personer med funktionsnedsättning inte lyfts tillräckligt ur ett beredskapsperspektiv.
  • Begränsad tillgång till rättslig prövning för personer med funktionsnedsättning, särskilt för neurodivergenta personer.
  • Kritik mot den utbredda användningen av tvång och restriktiva metoder, genom exempel tillämpning av ECT och medicinsk behandling utan samtycke i gruppboenden, särskilt boenden och institutioner.
  • Kommittén är oroad över de onödiga, invasiva eller oåterkalleliga medicinska ingrepp som förändrar könsegenskaperna hos intersexuella barn.
  • Brister i spridningen av myndighetsinformation i tillgängliga format, såsom tillgänglig information på minoritetsspråk, klarspråk, teckenspråk, lättläst, punktskrift och taktil, kompletterande och alternativa kommunikationsmedel.
  • Ojämlik tillgång till hälsa och sjukvård i landets olika kommuner och regioner, särskilt avseende rehabilitering och habilitering.

Alla rekommendationer finns här: Rekommendationer CRPD

Gemensamt för de båda kommittéerna är synen på att svenskt förhållningssätt till internationella konventioner om mänskliga rättigheter inte utgår från ett intersektionellt perspektiv, samt att vi inte inkorporerar konventionerna i svensk lag, vilket försvagar den juridiska statusen för respektive konvention.