Skolverket har publicerat en rapport utifrån deras bedömning av läget i skolväsendet 2023. Rapporten utgår från flera olika områden inom skolan, däribland skillnader i kunskapsutveckling, lärares möjligheter att tillgodose en högkvalitativ undervisning, ökat fokus på likvärdighet och minskad segregation samt åtgärder för ökat ansvar från staten. Många delar i rapporten berör frågor som kan kopplas till diskriminering eller risk för diskriminering. Nedan följer några punkter som utifrån våra verksamhetsområden är särskilt viktiga att belysa:

  • Flickor är betydligt mer utsatta för kränkningar och sexuella trakasserier, både i skolan och i sociala medier.
  • Elever med utländsk bakgrund upplever sig mer otrygga i skolan. Allt fler uppger att de utsätts för en hård och rasistisk ton från såväl vuxna som barn inom skolan.
  • Unga transpersoner och icke-binära upplever skolan som en otrygg plats, med risk för hot, hat, mobbning och våld.
  • Betydligt fler elever med funktionsnedsättning utsätts för mobbning än andra elever. Mellan åldrarna 16-19 år är andelen elever som utsätts för mobbning dubbelt så hög bland elever som har funktionsnedsättningar.
  • Barn och unga är som mest brottsutsatta när de befinner sig i skolan, eller i miljöer kopplade till skolan. De som har allra störst risk att utsättas för brott är elever i årskurs 9 som lever i socioekonomiskt blandade områden. Det är även större risk för brottsutsättning för elever som går i skolor i landsbygdskommuner. De vanligaste brotten är hot, våld, sexuella kränkningar och sexuellt tvång.
  • Skolor där lärare ger flickor och pojkar olika förutsättningar i klassrummen är risken för utsatthet särskilt stor.

Skolverket skriver att skolans värdegrund ska vara en integrerad del i skolans verksamhet och i undervisningen. Risker som de identifierar är dels att skolans klimat försvårar möjligheten till att diskutera kontroversiella frågor i undervisningen, dels att det finns elever med svag kunskap om eller koppling till demokratiska värden och innebörden av att vara samhällsmedborgare, samt att det hårdnade samhällsklimatet leder till att elever är rädda för repressalier om de tar ställning i vissa frågor.

Normbildning, konsensuskultur och upplevd otrygghet gör att elever drar sig för att säga vad de tycker. I förlängningen får elever begränsade möjligheter att utforska vilka värderingar som färgar ställningstaganden och sämre förmåga att utveckla demokratiska förmågor.

Skolverket rekommenderar att insatser stärks på alla nivåer inom skolväsendet för att öka alla elevers trygghet i skolan, särskilt elevgrupper som flickor, hbtqi-personer, elever med utländsk bakgrund och elever med funktionsnedsättning.

 

Läs rapporten i sin helhet här.

Risker för diskriminering inom skolväsendet är något som måste arbetas tydligare och mer systematiskt med, genom bland annat aktiva åtgärder.